Fjällvandrare djur
Det förekommer att fjolårsungar stannar kvar och hjälper till med uppfödningen av nästa kull. Vinterpälsen är helvit. Dess mankhöjd är 28 cm och den väger 3–8 kg. Fjällräven parar sig i mars till maj, men endast goda gnagarår. Det händer, när näringstillgången är mycket god, att en andra kull föds i juli till augusti. Fjällrävar är monogama djur som håller ihop hela livet, de parar sig i mars och deras valpar föds i maj–juni.
Det gamla släktnamnet Alopex är det grekiska ordet för räv. Brist på föda, framförallt vid uteblivna lämmelår, har en negativ påverkan på kullstorlek samt överlevnad hos valpar.
ett år med fjällräven
Den kan nå en ålder av 7—8 år. För att försöka rädda arten i Sverige togs ett åtgärdsprogram fram av Naturvårdsverket Det har sedan förnyats I december rapporterade Sveriges Radio att dessa åtgärder, i kombination med några goda gnagarår och nytt genetiskt material från spontant inflyttade norska fjällrävar, lett till att den sammanlagda stammen i Sverige och Norge på 20 år ökat från 40—60 individer till upp till Man försöker också samordna åtgärderna tillsammans med Finland och Norge.
Fjällräven blir könsmogen vid 9 månaders ålder, men parar sig i regel inte första gången förrän den är 1 till 2 år gammal. Vid jakten använder arten sin väl utvecklade hörsel för att hitta bytesdjur under snötäcket. I Norge fridlystes den och i Finland [ 10 ] Den jagas fortfarande på Island, eftersom den betraktas som ett hot mot fårnäringen. Den andra färgtypen är ljusgrå eller stålblå, och är även känd som blåräv.
Beståndet i Skandinavien och på Island är ganska litet men i Nordamerika, Sibirien och på Grönland finns det fortfarande ett stort antal individer och fjällräven som art anses inte hotad. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan kroppssida, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Honan och hanen hjälps åt att ta hand om ungarna ända fram till hösten. Både kungsörn och rödräv som har ökat i fjällområdena och hela Arktis [ 11 ] tar fjällräv, den senare är även en konkurrent om födan.
Den minskande populationen har lett till inavel och genetisk utarmning, men även att par får svårt att hitta varandra. [ 6] Öron, nos, ben och svans är kortare än hos rödräv, och vinterpälsen är tjockare. Det kan ha flera ingångar, vanligtvis ett tal upp till Curry-Lindahl anger som maxantal [ 12 ]. En tredje, sällsynt färgform har observerats, där individerna är blekgula, mer eller mindre sandfärgade.
I Sverige och Norge är fjällräven upptagen på respektive lands förteckning av rödlistade arter som akut hotad. Den vita färgtypen är recessiv. Fjällräven har en kroppslängd som mäter 50—85 cm och en svans på 28—55 cm. Fjällrävar bygger en lya i en kulle av sand eller lera. I Sverige fridlystes arten , men beståndet har trots det inte återhämtat sig. Om detta inte är möjligt tar de en liten bergsskreva istället. Fjällräv Vulpes lagopus är en art i familjen hunddjur som förekommer i Arktis och angränsande områden.
Fjällräv i vinterpäls. Fjällräven placerades tidigare i det egna släktet Alopex Kaup , , men placeras idag i släktet Vulpes , tillsammans med bland annat rödräven. I områden med regelbunden tillgång på fjällämmel är fjällräven i hög grad beroende av tillgången på denna. Fjällrävspäls har varit en eftertraktad vara, vilket genom historien lokalt har lett till intensiv jakt [ 14 ].
FJÄLLEN I FÖRÄNDRING
[ 7] Fjällräv förekommer i åtminstone två färgvarianter. Dess mankhöjd är 28 cm och den väger 3—8 kg. I områden med riklig tillgång på föda, fortplantar den sig dock varje år. Kullarna består oftast av 5–10 valpar men det kan hända att de får upp till 18 valpar i en kull! Tidigare lades förgiftade beten ut till varg, något som anses ha bidragit till nedgången för fjällräv. Fjällräven äter också växter, bär, insekter och as. Fjällräven äter främst smågnagare , speciellt lämlar.
Fjällräven har en kroppslängd som mäter 50–85 cm och en svans på 28–55 cm. Fjällräven är också hotad av rävskabb , som troligtvis har spritts med rödräv, och på sina håll rabies. Fjällräven lever på tundra och förekommer cirkumpolärt i arktiska Skandinavien , Sibirien , Kanada , Alaska och på Grönland , Svalbard och andra arktiska öar. Boet är stort, i medeltal m², och kan användas i hundratals år.
Artepitetet är bildat av de grekiska orden lagos hare och pous fot. Under vintern jagar fjällräven vanligen ensam och varje exemplar har ett revir som är cirka 20 km² stort. Dräktigheten varar i 49—57 dagar. Innehåll flytta till sidofältet dölj.