Tränings och hälsoarbete idrott och hälsa
Idrottsträning ökar syreupptagningsförmågan, ger hälsosam kroppssammansättning, och ökad bentäthet och muskelstyrka. Hälsoeffekter för barn och ungdomar Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Dessutom minskar fysisk aktivitet oro hos personer som lider av oro- och stressrelaterad sjukdom.
Många sjukdomstillstånd som påverkas av fysisk aktivitet och stillasittande livsstil kommer senare i livet. Sidan uppdaterades: 25 augusti Effekter på psykisk hälsa Psykisk ohälsa drabbar miljontals människor världen över varje år. Träningen förbättrar livskvalitet och stresshantering, stärker självuppfattning och social kompetens. Det finns även ett samband mellan hög daglig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och minskad risk för bland annat höga blodfetter, högt blodtryck och depression.
Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande
Rörelse och träning har betydande positiva effekter för att förhindra eller lindra depressiva symptom. Det handlar om mer eller mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress eller sömnbesvär. Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Styrketräning motverkar muskelförtvining och benskörhet hos äldre.
Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa. Psykisk ohälsa drabbar miljontals människor världen över varje år. Fysisk aktivitet minskar även ångest och stress. Samtidigt minskar den ekonomiska belastningen på samhället. Det förebygger även övervikt, förbättrar kognitiv förmåga om den genomförs tillsammans med konditionsträning, och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Om vi rör oss mer blir det stora hälsovinster för individer, men också samhällsekonomiska vinster.
Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet har bland annat visat sig ha positiva effekter för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer. Det visar forskningsrapporten Idrottens samhällsnytta. Därför kan idrott i unga år vara av stor betydelse för hälsan om det leder till fortsatt idrottande eller ett mer aktivt liv vuxen ålder. Den största hälsovinsten är hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt.
Sidan publicerades: 10 oktober Idrottens samhällsnytta Rapporten i korthet Pdf, 2 MB. främjar hållbara och sunda tränings- och levnadsvanor. Idrottare har bättre hälsa än personer som inte idrottar eftersom de är fysiskt och mentalt rustade för utmaningar inom idrotten, förmågor som i många fall kan överföras till andra delar av livet. Undervisningen ska ge utrymme för en variation av rörelse- och friluftsaktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att anpassa olika aktiviteter utifrån olika förutsättningar.
Fysisk aktivitet innefattar allt från enkla vardagsrörelser till elitidrott och ger både direkta och långsiktiga effekter och bidrar till en bättre fysisk och mental hälsa. Om vi rör oss mer mår vi bättre. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre.
Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa
Läs hela forskningsrapporten Idrottens samhällsnytta pdf Pdf, 5 MB. Personer som idrottar är friskare, begår färre brott och dricker mindre alkohol. Vi minskar risken att insjukna i folkhälsosjukdomar, att drabbas av demens och att dö i förtid. Enbart muskelstärkande fysisk träning förbättrar dock också en rad mentala förmågor, som koncentration och förmågan att planera. Regelbunden fysisk aktivitet har även en antidepressiv effekt hos personer med neurologiska sjukdomar.
I forskningen undersöks oftast effekten av konditionsinriktad fysisk aktivitet.