Vad skapar åska
Ett moln är elektriskt laddat långt innan det nått stadiet som cumulunimbusmoln och molnets nettoladdning kan avlägsnas genom regn. Det förekommer även åska under vintern, men dessa åskväder är mycket svagare än typiska sommaråskväder och begränsade till kustområden i södra Sverige. Genom direkta mätningar har man kunnat konstatera att molnets övre delar i regel blir positivt och de nedre negativt laddade. Några av dessa urladdningar kan ibland utgöras av en pilblixt.
Åska – en krock mellan varm och kall luft
I ett åskmoln krävs både ofrysta vattendroppar och snöflingor för att blixtar skall utlösas. Frontåskväder , även frontåska , uppstår i samband med att en kallfront passerar och följs av påtagligt kallare luft. Detta är vanligt bland annat runt Medelhavet. Åskväder förekommer dels i en och samma luftmassa, luftmasseåskväder, dels i gränsen mellan två luftmassor, frontåskväder. Åska förekommer i samband med cumulonimbusmoln bymoln , men kan också förekomma i extremt sällsynta fall i cumulusmoln vanliga stackmoln och stratusmoln dimmoln [ 3 ].
En förurladdning joniserar luften stötvis i cirka 50 meter långa steg tills den når omkring meter ovan mark. Nattetid bildas ibland termik över uppvärmt hav som kan ge upphov till åska. Omkring 44 åskväder utbryter på jorden varje dag. Urladdningen i stackmoln blir oftast mycket större än i vanliga bymoln, [ 4 ] medan strömstyrkan i blixtarna från dimmoln vanligtvis är lägre än i blixtar från bymoln. Små vattendroppar kan finnas i underkyld form, ända ner till grader, men det krävs temperaturer på ner till grader innan de börjar frysa i större omfattning.
Luftmasseåskväder uppstår genom lokal uppvärmning på grund av solstrålning, då varm och fuktig luft pressas uppåt. Eftersom cumulonimbusmoln har stor vertikal utbredning, kan potentialskillnaden efterhand bli mycket stor. Även orografiskt orsakad av topografin betingade luftrörelser kan skapa de uppvindar som krävs. Det åtföljande ljudet uppstår när uppvärmningen cirka 30 °C av luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar.
Det kan förekomma i både kalla och varma luftmassor. Den fysikaliska bakgrunden är inte helt klarlagd, men forskarna vet att det finns flera olika mekanismer som leder till molnens elektriska uppladdning. En punkt på marken nås inte av ljudet från hela blixtkanalen samtidigt. Åska är ett väderfenomen av elektriska urladdningar i jordens atmosfär. Värmeåskväder uppstår i varm och fuktig luftmassa, vilket medför att det blir fortsatt varmt efter åskan.
Olika typer av åska - SMHI
Det tar ljudet cirka 20 sekunder att utbreda sig längs en sju kilometer lång blixtkanal. Ett åskväder sträcker sig ibland ända till tropopausen , där det avslutas i ett klassiskt städ. De är ytterst ovanliga i Sverige. Båda fenomenen skapar starka uppvindar. Mycket intensiva åskväder brukar genereras av en variant av cumulonimbusmoln som kallas supercell. Då känns attraktionen av från ledande föremål från marken och en fångurladdning uppstår som drar sig uppåt.
Urladdningarna beror på kraftig elektrisk uppladdning av molnets olika delar. Åska(ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) är elektriska urladdningari jordens atmosfärsom yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller). Frontåskväder kan vara mycket ihållande. Den som är riktigt nära en blixt hör ett intensivt men relativt kortvarigt ljud och kanske även fräsandet från fångurladdningen.
Normalt sker flera urladdningar inom ett par tiondels sekunder [ 5 ]. Det finns indikationer på att åska i sällsynta fall kan uppstå vid sandstormar , vulkanutbrott och eventuellt laviner. När kornsnöpartiklarna kommer i kontakt med vattendroppar i molnets nedre delar, överförs negativ laddning. En blixtkanal, som kan vara 5—10 km lång, bildas. Förloppet är så snabbt att ögat inte hinner särskilja de olika momenten. Åska ålderdomligt även tordön , fornnordiska : þordyn är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus blixt och ett skarpt eller mullrande ljud åskknallar, åskdunder, åskmuller.
Den plats på jorden där det förekommer flest åskväder per år är orten Bogor på Java. En av dessa bygger på existensen av kosmisk strålning i molnet och en annan sådan mekanism på piezoelektricitet. Värmeåskväder är ofta lokala. Samma sak gäller för stora skogsbränder. Kanalen är nu ledande och huvudurladdningen från marken till molnet sker med en hastighet av ungefär hundra miljoner meter per sekund en tredjedel av ljushastigheten.
Denna möter förurladdningen. Kraftiga vertikalvindar med varm, fuktig luft, underkylda vattendroppar och iskristaller, samt en instabil atmosfär är ofta förekommande. De flesta åskväder i Sverige inträffar under sommaren, när tillgången på vattenånga i atmosfären är god.