Australiensiska nyheter
Släktet långnäbbiga myrpiggsvin Zaglossus förekommer bara på Nya Guinea. Men på natten kommer de fram för att söka sig föda. De äldsta kända fossilen är kända från pliocen och de var ganska lika dagens myrpiggsvin. Myrpiggsvin anpassar sig till olika habitat. Den senaste beskrivna arten, Zaglossus attenboroughi , upptäcktes först i Nya Guineas högland. Myrpiggsvin förekommer på Nya Guinea och Australien. Trots allt antas att familjen uppkom under krita.
Familjen delas upp i två släkten: [ 2 ]. Vid varje fot finns fem tår. Den korta svansen är på ovansidan täckt av taggar och på undersidan naken. Här hittar du alla artiklar om Australien från För övrigt påminner den klumpiga kroppen ganska mycket om igelkottens.
Australien – en nygammal vinnation
Kloakdjuren är snarare en sidogren som har några ursprungliga kännetecken kvar. Myrpiggsvin räknas liksom näbbdjuret till däggdjuren , då definitionen av däggdjur inte bygger på deras sätt att föda ungar utan på deras gemensamma utvecklingslinje i evolutionen. National Health and Medical Research Council (NHMRC) publicerade i juni uppdaterade bevis för att personer som använder e-cigaretter är mer benägna att bli rökare jämfört med de som varken rökte eller använde vapes.
Dessutom finns flera kännetecken som myrpiggsvin har gemensamt med andra däggdjur, till exempel håren och att ungarna diar mjölk från sin mor. Myrpiggsvin saknar yttre öron och ögonen är små. Hos kortnäbbat myrpiggsvin är alla tår utrustade med klor medan långnäbbiga myrpiggsvin bara har klor vid de mellersta tre tårna. Hannar är vanligen större och tyngre än honor. Myrpiggsvinen har en långt utdragen, rund, naken nos, lång och smal tunga som liknar en mask och kan sträckas långt utanför munnen, de liksom hos igelkottarna av taggar och hår täckta övre kroppsdelarna och de stora, platta med grävklor försedda tårna.
Arternas luktsinne är bra utvecklade. Taggarna är upp till 60 millimeter långa och har vanligen en gulaktig färg, men deras spets är ofta svart. Munnen, som är liten och öppnar sig längst ut på undre sidan av nosspetsen, saknar tänder, men har i gommen tvärrader av små, hårda, spetsiga, bakåtriktade, hornartade taggar. Under parningstiden avsöndra hannarna ett sekret från taggen men vätskans syfte är okänt.
På Nya Guinea förekommer de upp till meter över havet men även nära strandlinjen. Kroppstemperaturen ligger vanligen mellan 31 och 33 °C, alltså tydligt lägre än hos de flesta andra däggdjuren. Liksom näbbdjuret kan de känna av elektriska impulser som uppstår vid bytesdjurens rörelse. I motsats till näbbdjuret innehåller taggen inget gift. Ibland är taggarna gömda av de långa håren.
Australien ska storsatsa på flottan
Den andra tån av de bakre extremiteterna är förlängd och används för pälsvårdnaden. Som ungdjur har alla myrpiggsvin denna tagg men honor tappar taggen innan de är könsmogna och även några hannar blir av med taggen. Trots att de första däggdjuren troligen förökade sig med ägg utgör kloakdjuren inte förfäderna till gruppen Theria pungdjur och högre däggdjur. Med en kroppslängd mellan 30 och 40 centimeter samt en vikt mellan 2 och 7 kilogram är kortnäbbad myrpiggsvin den minsta arten.
Pälsens färg är främst brun- eller svartaktig. Myrpiggsvin eller Echidna Tachyglossidae är en familj i ordningen kloakdjur som består av fyra arter fördelade på två släkten som enbart förekommer i Australien , Tasmanien och på Nya Guinea. Kortnäbbat myrpiggsvin Tachyglossus aculeatus lever på Nya Guinea och Australien samt på öar i närheten som Tasmanien. Myrpiggsvinen har också mycket kort svans och korta, tjocka fötter.
Hos långnäbbiga myrpiggsvin är taggarna allmänt kortare och mera glest fördelade. Antalet arter är omstritt. Liksom hos näbbdjuret har mag- tarmsystemet och könsorganen en gemensam kloaköppning. Myrpiggsvinen gräver sig hålor och gångar under trädrötterna och håller sig dolda under dagen.
Individerna vilar ofta i håligheter under träd eller i bergssprickor och jordgrottor. Antalet fossila myrpiggsvin är få. Hårens längd är beroende på levnadsområdet, i kalla regioner är de vanligen längre och tätare. Alla de senaste nyheterna om Australien från Dagens Nyheter. Den största kända arten, Zaglossus hacketti , levde under pleistocen i västra Australien och hade en kroppslängd omkring en meter samt en vikt vid 30 kilogram.
De i ökenområden i Australiens inre samt i skogar och kulturlandskap.