Hur ser det ut i arktis
Nordiska museets stora hall har gett plats åt livet och förändringarna i Arktis. När växterna blommar tidigare än vanligt kan pollinerare komma i otakt med de växter som de är beroende av. Det är en process som också påskyndas genom att människor transporterar in nya arter. Hoppa till huvudinnehåll. Ursprungsbefolkningen lever nära naturen och är beroende av att födoresurserna har en viss förutsägbarhet.
Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar oftare. Arktis växter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av klimatförändringarna på en rad olika sätt. Det leder till misslyckad fortplantning och färre pollinerare, som i Arktis mest består av flugor. I miljöövervakningsdata från svenska fjällen, vilka ingår i den internationella analysen, syns däremot en tydlig trend mot ökad växtproduktion, främst bland risväxterna.
Fler extremväderhändelser påverkar även ursprungsbefolkningen och boende i Arktis. Främmande arter liftar med ekoturister Med ett förändrat klimat förutspår experterna i förlängningen att de växtarter som är specialiserade på ett kärvt klimat kommer att konkurreras ut av sydliga arter, som vandrar norrut. Klimatförändringarna innebär också att extrema väderhändelser i Arktis inträffar oftare. Rapporten beskriver även aktuell miljöövervakning av biologisk mångfald och hur den kan förbättras.
Den ökade växtproduktionen kan dock inte stödjas generellt i Arktis med fältdata då antalet provpunkter är för få. Här ovan har jag lagt in hur det har sett ut mellan den 28 oktober och fram till 5 november (hämtat från Polarportal).
Urfolken i Arktis
En risk med att det finns så få provytor internationellt är att förändringarna och förändringstakten i Arktis ekosystem underskattas. Ett exempel är att tidiga värmeperioder under vintern blivit vanligare. I utställningen Arktis – medan isen smälter möter du isens historia och framtid – men framförallt de människor som bor i dagens Arktis genom föremål, foton, design, konstverk, filmer och projektioner. Statusrapporten om mångfalden i Arktis landmiljöer i korthet Klimatförändringarna är den enskilt största påverkansfaktorn på de Arktiska ekosystemen, men kunskapsläget om drivkrafterna behöver förbättras.
Växter och pollinerare kommer i otakt Med ett varmare klimat startar växtsäsongen tidigare och blir även längre. Med fler provpunkter skulle säkrare analyser och framtidsprognoser kunna tas fram. Tillväxten av havsis i Arktis har gått långsamt under den här hösten tills för drygt en vecka sen. Då smälter snön tillfälligt, men fryser på igen med isskare som följd. Temperaturen i Arktis ökade tre gånger så mycket som det globala genomsnittet under åren — Med ett varmare klimat startar växtsäsongen tidigare och blir även längre.
Insekter som föds vid fel tidpunkt ger även följdeffekter för insektsätande fåglar, som får mindre mat när de anländer till Arktis. Analysen visar att förekomsten av främmande växter i Arktis har ökat med 80 procent under perioden En av de främsta källorna är turister som ovetandes för med sig frön. Ur SLU:s kunskapsbank. Många av pollinatörerna i Arktis styrs i sin fortplantning av dagljuslängden och inte av temperaturen.
I satellitbilder går det att se att Arktis blir grönare. Fler extremväderhändelser ger ökad oförutsägbarhet Klimatförändringarna innebär också att extrema väderhändelser i Arktis inträffar oftare. Klimatförändringarna är den enskilt största påverkansfaktorn på de Arktiska ekosystemen, men kunskapsläget om drivkrafterna behöver förbättras. Ser en förgröning av Arktis I satellitbilder går det att se att Arktis blir grönare.
Det tolkar experterna som en ökad växtproduktion. Som ni ser kan isläggningen gå mycket snabbt under de rätta förhållandena. Dessa fåglars flyttmönster är delvis uppbyggda på att dra nytta av topparna med stora insektssamlingar i Arktis under vår och sommar. Med skare på marken har både vilda och tama renar svårare att komma åt lavarna, som de är beroende av som vinterföda. Enligt en internationell analys av tillståndet för biologisk mångfald är klimatförändringarna den enskilda faktor som påverkar de Arktiska ekosystemen allra mest.
Med ett förändrat klimat förutspår experterna i förlängningen att de växtarter som är specialiserade på ett kärvt klimat kommer att konkurreras ut av sydliga arter, som vandrar norrut.
Klimatförändringar påverkar mångfalden i Arktis landmiljöer
I den internationella analysen ingår data från svensk miljöövervakning och forskning i fjällmiljöer, exempelvis:. Mindre mat för insektsätande fåglar Insekter som föds vid fel tidpunkt ger även följdeffekter för insektsätande fåglar, som får mindre mat när de anländer till Arktis. Det gäller att snabbt kunna ändra strategi när förhållandena slår om, säger Mora Aronsson. Det finns även fåglar som klarar sig bra i det varmare klimatet.
Analysen visar också att däggdjur från sydligare områden, som rödräv, älg och skogssork, är på väg in i Arktis. Med en längre växtsäsong ökar tillgången på blad och knoppar för till exempel ripor och gräs och örter för gäss. När de får mindre mat blir häckningsframgången för de insektsätande fåglarna sämre, vilket i sin tur även minskar tillgången på mat för rovfåglar. Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen.
Förslag på förbättringar är ökad samordning av miljöövervakningen, högre grad av standardisering av metoder, ökad användning av ursprungsbefolkningens kunskap och lokal kunskap samt ökad användning av medborgarforskning. Ett urval resultat från " The State of the Arctic Terrestrial Report ": I södra Arktis syns ökad tillväxt och utbredning av buskar och träd.