Vad betyder belastning idrott
Vid yttre faktorer som går att påverka fungerar generellt problemfokuserade strategier och att aktivt möta utmaningen bra. Många idrottare är upptagna med annat utanför träningen men man bör planera sin dag så att det åtminstone finns en kort stund för att ta det lugnt efter träningen.
Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa
Planera in så att det finns åtminstone en kvart efter att du duschat och ätit något efter träningen innan du behöver åka iväg på nästa uppdrag. Sambandet mellan psykologiskt mående och kroppens förmåga att fysiologiskt anpassa sig till träning är ett nytt och spännande forskningsområde som potentiellt kan få idrottare att både må och prestera bättre. Dessa processer är ofta hjälpsamma i det korta perspektivet då de hjälper anpassningen till ett nytt nu-läge.
Har man bråttom till skola, jobb eller andra åtagande kan det bli svårt att varva ned tillräckligt för att återhämtningsprocesserna ska komma igång. Efter ett tag lugnas den initiala reaktionen ner sig när hotet är hanterat eller har omvärderats; detta sker genom att både de fysiologiska och psykologiska effekterna av stresspåslaget återställs. Ät direkt efter träningen. Långsiktigt kan dock problem uppstå. Denna typ av stress som finns litegrann hela tiden är mer skadlig än den akuta stressen.
Vid kronisk och allostatisk stress sätts detta system ur spel och ett nytt balansläge nås där kroppen aldrig riktigt kommer ner i varv. Kroppen går då inte helt går tillbaka till viloläget, det kallas allostas annan balans. Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning blir dock lätt problematisk. Stress i sig är därför inte farligt och sker det då och då och i kombination med tillräcklig återhämtning tränar det upp och utvecklar vår anpassningsförmåga.
Se till att komma in i duschen och ha alltid ett varmt och torrt ombyte kläder med dig. För elit idrottaren är förhållandet mellan träning och psykologisk stress ofta annorlunda. Ta av de svettiga träningskläderna. Allostas är ett begrepp inom stressforskningen som står för förmågan att anpassa sig genom förändring. Men när det gäller inre känslotillstånd vid stress, så som negativa tankar och känslor, kan det vara mer hjälpsamt att acceptera negativa tankar som en del av livet, dela dessa upplevelser med andra och få socialt stöd, än att aktivt arbeta hårt för att trycka bort dem.
I denna artikel presenteras forskningsläget inom området, där en viktig slutsats är att idrottare under perioder med hög psykologisk stress bör minska sin träningsbelastning för att inte riskera överträning eller skador. Fundera över vilka copingstrategier som kan vara användbara i stressiga perioder.
Min läslista
Idrottare bör därför under perioder med hög psykologisk stress minska sin träningsbelastning för att inte riskera överträning eller skador. De flesta inser att plötsliga spikar i belastning inte nödvändigtvis är så bra, ändå är det många som överbelastar när de ska "komma igång" eller när de hittat en ny träningsform. Då många idrottare redan tränar på en nivå som ligger nära gränsen för vad kroppen klarar av ska psykologisk stress snarare ses som en adderande faktor till den totala belastningen.
Konceptet som presenteras i artikeln är att det är först när den akuta stressresponsen slås av som återhämtningen kan börja. Stressa inte iväg direkt efter träningen. Den nödvändiga återhämtningstiden kan öka med procent under stressiga perioder i livet. Vid en högre stressbelastning i livet, till exempel vid ett nytt jobb eller en högre träningsbelastning kan ett nytt balansläge uppstå. 1 Repetition of Maximum (RM) - vilken belastning som är ens max Core - Mag-och ryggmuskulaturen.
Forskning visar att psykologisk stress har en stor påverkan på kroppens förmåga att tillgodogöra sig träning. Det som är utgångspunkten för en stressreaktion kan bero på både inre och yttre faktorer så som exempelvis köld, värme, ett kroppsligt sjukdomstillstånd eller en fysisk utmaning. Viktigt att komma ihåg är också att det övergripande målet med elitidrott är prestation och inte hälsa. Detta bör göras i lägen när livet är lugnare och det finns en ökad förmåga för tanke och reflektion.
Att vara fysiskt aktiv och träna har en väletablerad positiv stressminskande effekt och fysisk träning rekommenderas idag som en effektiv stresshanteringsåtgärd. Det finns flera praktiska åtgärder en idrottare kan göra för att snabbt få igång återhämtningen. Att frysa och vara kall är en direkt signal till kroppen att dra igång stressresponsen. Även situationer som enbart finns i våra tankar, exempelvis oro och ångest för en framtida tentamen, sociala sammanhang eller tävlingsprestation kan leda till stress och en mobilisering av kroppens resurser.
Så får du igång återhämtningen snabbare efter träningspassen Elitidrottare tränar idag ett eller flera träningspass varje dag och återhämtningsförmågan mellan träningspassen blir därmed avgörande för hur bra respons man får av träningen. Använd gärna skattningsskalor eller appar som ett underlag för dialog om dessa samband. Träning och stress bryter ned, vila och återhämtning bygger upp.
Vid en akut stressreaktion är den initiala stressresponsen snabb för att sedan snabbt sjunka undan när hotet är hanterat eller har blivit omvärderat. Detta enkla knep har visat sig vara viktigt för återuppbyggnaden av musklernas glykogendepåer men att äta ett mål mat skickar också en hormonell signal som talar om för kroppen att faran är över och att det finns energi tillgängligt för återhämtning. Men hur kan man då göra för att övervaka sin träningsbelastning?.
En psykologisk och tankemässig anpassning till stress är att uppmärksamheten smalnar av mot hotet eller utmaningen vi ställs inför och vi tänker mer negativt. Försök lära idrottare att själva lägga märke till och reflektera kring sina stressbeteenden och hur de påverkas både fysiskt och psykologiskt under stressfyllda perioder. Samvaro med träningskompisar är en viktig social aspekt av att träna men att sitta i blöta träningskläder och bli kall efter träningen gör att stressresponsen ligger kvar längre och att återhämtningsprocesserna inte kommer igång.
När ett potentiellt hot uppkommer som utmanar jämvikten i vårt kroppsliga system ger det upphov till en stressreaktion.